Invigning av utställningen i Aeroseum, Göteborg

VARFÖR ETT AV MINA INTRESSEN BLEV FLYGPLAN

När vi 1988 köpte vår gård i Landvetter, fick vi reda på att ett engelskt bombplan hade störtat i en tidigare uppförd tvättstuga på vår mark. Idag står en ny tvättstuga, uppbyggd 1945, på samma plats.

Jag började forska i händelsen, men fick inte tillräcklig information från krigsarkivet, för att stilla min nyfikenhet.

Jag gick då in som medlem i Svensk Flyghistorisk Förening. Här träffade jag en kille från Mölndal, Håkan Eriksson, som hade en sommarstuga i närheten av Rönnäng, på västkusten. Han hade blivit kontaktad av en fiskare, som fått ett sporrhjul i sin kräfttrål. Detta började Håkan forska i och kom fram till att det härrörde från ett engelskt bombplan.

Nu gick jag ut i radions program "Efterlyst" och fick kontakt bl.a. med en flyghistoriker i Landvetter samt en del andra personer, som hade vissa uppgifter och saker från det störtade planet.

Det visade sig att planet, en Handley Page Halifax GRII, var ett engelskt fyrmotorigt tungt bombplan, som varit ute på spaningsuppdrag.

Kl. 14:45 startade piloten, flyglöjtnant G. Davison, sin Halifax JP329 från Stornoways startbana, på en färd till Skandinaviens kust, för en patrullflygning i området över Skagerack och Kattegatt. Uppdraget var att anfalla tyska fartyg som fanns i området.

Kl. 19:40 befann sig flygplanet omkring 6 mil nordväst om Göteborg. Det blev belyst ovanifrån med lysraketer och beskjutet av tyska fartyg. Det blev träffat i en motor och brand utbröt ombord. Piloten gjorde undanmanövrar, gick ned på låg höjd, men planet träffade vattenytan och studsade upp igen. Vid kontakten med vattnet slogs planets stjärtparti delvis sönder, radarn, som fanns i en radom på planets undersida slets bort.

Efter att på nytt ha blivit beskjutna och fått bekämpa en ny brand stod det klart att man inte kunde ta sig tillbaka till basen.

Piloten sökte sig ner till ljusen i Göteborg och den relativa säkerheten i Sverige. Mottagandet var luftvärnseld, vilken inte var särskilt träffsäker från den neutrala svenska kustbevakningen.

Nu tömdes bomblasten snabbt och nödsignaler sändes ut.

Utan att kunna identifiera flygplatsen, vände JP329 ut ill havs ännu en gång, men babords motor hade nu stannat helt och flygplanet började brytas sönder. Efter att förgäves försökt hitta Torslanda för landning där, beslöt piloten att landa planet på första bästa plats.

Piloten satte kurs mot en massa ljus, vilka han trodde var staden Göteborg. Med stor svårighet lyckades han ta sig förbi och såg toppen av en höjd rakt fram. Han beordrade 6 man att hoppa i fallskärm med 5 minuters mellanrum. Han flög över höjden, genom några högspänningsledningar, gick mot ett träd och störtade ner i en å och slog sönder isen vid nedslaget.

Det var inte bara gårdens tvättstuga som blev skadad. Järnvägsledningen drogs också ner på en sträcka av 12 m. Banan blev därför strömlös mellan Landvetter och Härryda.

Om hela denna händelse, som inträffade den 13 januari 1945 finns bl.a. information om planet och dess utrustning, om krigssituationen vid denna tid samt ett mycket intressant brev, som skrevs av en då 16-årig pojke till sin bror, stationerad som flygtekniker på Såtenäs.

Pojken Knut Lincoln, var son till brandchefen i Härryda och var därför bland de första på olycksplatsen. Hans 10 sidor långa rikt detaljerade brev, som även har en ritning av hela olycksområdet, är en fantastisk, spöklikt beskrivande, berättelse till eftervärlden.

Historien om desarmeringen av bomber saknar inte heller den spänning. Det visade sig nämligen att man inte hade gjort sig av med all bomblast innan nödlandningen. Man fann tre stycken 250-kilos bomber i ån, som först kom fram då vattenståndet sänktes. Detta gjordes för att man bättre skulle komma åt delar i vattnet, som skulle tillvaratas.

Trots denna stora olycka klarade sig 7 stycken av planets 8-mannabesättning. Den som förolyckades var David Boweren, färdmekaniker. Han fastnade i planet när det gick ner i ån och drunknade. Piloten däremot klarade sig och kröp upp till granngården, där han blev omhändertagen.

En första utställning gjordes inför 50-års-minnet på Mölndals muséum. Numera finns den fast utställd i ett bergrum i Aeroseum, Göteborg.

HELA AEROSEUM ÄR VÄL VÄRT ETT BESÖK

FLER UTFLYKTSMÅL I ASPA BRUKS OCH OLSHAMMARS NÄRHET

JÄTTESTOLEN

Från Askersund-Tived-vägen tar man norrut på skogsvägen väster om Bergvattnet. Efter 500 m finns en vägbom och efter ytterligare 700 m kommer man fram till en liten bäck från Lomtärn, som korsar vägen. En stig följer bäcken österut, först på södersidan och sedan på norrsidan. När man nått sjön Bergvattnet följer man stranden norrut c:a 200 m. Jättegrytan ligger 10 m från stranden.

Denna jättegryta är Tivedens märkligaste och mest imponerande jättegryta, 3 m bred och 3 m hög. Den omnämndes redan på 1700-talet som en av Tivedens sevärdheter. Den är utslipad ur bergssidan och påminner om en "jättes" stol.

JUNKER JÄGARES STEN

Junker jägares sten är det största lösa klippblocket i Tiveden. Det är ett av landets mest sevärda flyttblock.

Från vägen fram till Vitsand viker en kort väg av mot nordost. Från vägens slut följer man en stig med orangefärgad markering c:a 100 m fram till stenen.

VITSANDSGROTTORNA

I närheten av sjön Vitsand ligger förkastningsgrottorna - Vitsandsgrottorna.

STENKÄLLA

Nu är vi mitt inne i Tivedens nationalpark som kallats Trolltivens hjärta. Väldiga bergsryggar omväxlar med djupa sprickdalar och kolossala stenblock under vilka grottor bildats. Det var främst genom Tivedenkännaren Thure Elgåsen och greve Eric von Rosen som Stenkälla 1942 avsattes som domänreservat. Upptäcktsresanden Eric von Rosen skall vid sitt första besök ha sagt att Stenkälla var det vildaste i sin art han hade sett i fyra världsdelar.

TAKSTENEN

På andra sidan vägen vid Bovikens rastplats går en väg upp i skogen. Efter 2,8 km finns en gammal stig på vänster sida av vägen, som går upp förbi Takstenen. Ett stort klippblock som bildar tak över en "grotta".

TIVEDSTORP

Tivedstorp är en av Tivedens gamla finnbyar. En liten oas mitt inne i Tivedens mörka barrskogar. IM (Individuell Människohjälp) har också en liten hantverksbod alldeles intill Caféet.

STJERNSUNDS SLOTT

Stjernsund ligger på vägen mellan Hammar och Askersund. Ett av de interiörmässigt bäst bevarade slotten från 1800-talet. En av de fyra flyglarna kallad "Prinsflygeln" har sångarprinsen Gustav inrett och en annan kallad "Biljardflygeln" har hans bror August inrett.

Här finns också ett litet muséum om bl.a. kreatursaveln under familjen Cassels tid. Stjernsund är stamort för svensk rödbrokig boskap (SRB).

I en av byggnaderna finns även ett vagnsstall.

Längst nere vid Vätterns strand ligger slottscaféet. En liten fin byggnad med trivsam atmosfär.

KINAPARKEN I BASTEDALEN

Ett annat rofyllt utflyktsmål är Kinaparken i Bastedalen. Det är ett gammalt kalkbrott, som gjorts om till Kinapark. Det ligger alldeles intill Bastedalens herrgård. En annorlunda upplevelse mot Tivedens trolska natur.

KULLÄNGSSTUGAN

Kullängsstugan är ett bostadshus från 1600-talet. Årtalet 1693 finns inristat i takåsen. Träden som användes var 200 år när de avverkades. Man säger att timret är handbilat, med en speciell yxa.

Kullängen var på sin tid en medelstor gård, men bostadshuset är mycket större än de flesta andra bondestugor i 1600-talets Närke.

Denna sevärdhet ligger på en avfartsväg mot Tived från vägen mellan Askersund och Laxå. Skylt finns vid avfartsvägen.

BÖLETS ÄNGAR

Förutom dessa många sevärdheter finns det ett rikt djurliv och en intressant fauna. En mycket rik fauna finns på Bölets ängar. Där växer bl.a. orkidén Guckusko.

Här finns också rikligt med gruvhål från tidigare gruvdrift.

Att trakten vid Aspa bruk var bebodd sedan lång tid tillbaka kan man konstatera av fynd som bl.a. gjorts vid "Stubbetorp". Här har man hittat rester efter boende både från 4000 och 6000 år sedan.

VISST ÄR TIVEDEN FANTASTISKT!