Invigning av utställningen i Aeroseum, Göteborg

VARFÖR ETT AV MINA INTRESSEN BLEV FLYGPLAN

När vi 1988 köpte vår gård i Landvetter, fick vi reda på att ett engelskt bombplan hade störtat i en tidigare uppförd tvättstuga på vår mark. Idag står en ny tvättstuga, uppbyggd 1945, på samma plats.

Jag började forska i händelsen, men fick inte tillräcklig information från krigsarkivet, för att stilla min nyfikenhet.

Jag gick då in som medlem i Svensk Flyghistorisk Förening. Här träffade jag en kille från Mölndal, Håkan Eriksson, som hade en sommarstuga i närheten av Rönnäng, på västkusten. Han hade blivit kontaktad av en fiskare, som fått ett sporrhjul i sin kräfttrål. Detta började Håkan forska i och kom fram till att det härrörde från ett engelskt bombplan.

Nu gick jag ut i radions program "Efterlyst" och fick kontakt bl.a. med en flyghistoriker i Landvetter samt en del andra personer, som hade vissa uppgifter och saker från det störtade planet.

Det visade sig att planet, en Handley Page Halifax GRII, var ett engelskt fyrmotorigt tungt bombplan, som varit ute på spaningsuppdrag.

Kl. 14:45 startade piloten, flyglöjtnant G. Davison, sin Halifax JP329 från Stornoways startbana, på en färd till Skandinaviens kust, för en patrullflygning i området över Skagerack och Kattegatt. Uppdraget var att anfalla tyska fartyg som fanns i området.

Kl. 19:40 befann sig flygplanet omkring 6 mil nordväst om Göteborg. Det blev belyst ovanifrån med lysraketer och beskjutet av tyska fartyg. Det blev träffat i en motor och brand utbröt ombord. Piloten gjorde undanmanövrar, gick ned på låg höjd, men planet träffade vattenytan och studsade upp igen. Vid kontakten med vattnet slogs planets stjärtparti delvis sönder, radarn, som fanns i en radom på planets undersida slets bort.

Efter att på nytt ha blivit beskjutna och fått bekämpa en ny brand stod det klart att man inte kunde ta sig tillbaka till basen.

Piloten sökte sig ner till ljusen i Göteborg och den relativa säkerheten i Sverige. Mottagandet var luftvärnseld, vilken inte var särskilt träffsäker från den neutrala svenska kustbevakningen.

Nu tömdes bomblasten snabbt och nödsignaler sändes ut.

Utan att kunna identifiera flygplatsen, vände JP329 ut ill havs ännu en gång, men babords motor hade nu stannat helt och flygplanet började brytas sönder. Efter att förgäves försökt hitta Torslanda för landning där, beslöt piloten att landa planet på första bästa plats.

Piloten satte kurs mot en massa ljus, vilka han trodde var staden Göteborg. Med stor svårighet lyckades han ta sig förbi och såg toppen av en höjd rakt fram. Han beordrade 6 man att hoppa i fallskärm med 5 minuters mellanrum. Han flög över höjden, genom några högspänningsledningar, gick mot ett träd och störtade ner i en å och slog sönder isen vid nedslaget.

Det var inte bara gårdens tvättstuga som blev skadad. Järnvägsledningen drogs också ner på en sträcka av 12 m. Banan blev därför strömlös mellan Landvetter och Härryda.

Om hela denna händelse, som inträffade den 13 januari 1945 finns bl.a. information om planet och dess utrustning, om krigssituationen vid denna tid samt ett mycket intressant brev, som skrevs av en då 16-årig pojke till sin bror, stationerad som flygtekniker på Såtenäs.

Pojken Knut Lincoln, var son till brandchefen i Härryda och var därför bland de första på olycksplatsen. Hans 10 sidor långa rikt detaljerade brev, som även har en ritning av hela olycksområdet, är en fantastisk, spöklikt beskrivande, berättelse till eftervärlden.

Historien om desarmeringen av bomber saknar inte heller den spänning. Det visade sig nämligen att man inte hade gjort sig av med all bomblast innan nödlandningen. Man fann tre stycken 250-kilos bomber i ån, som först kom fram då vattenståndet sänktes. Detta gjordes för att man bättre skulle komma åt delar i vattnet, som skulle tillvaratas.

Trots denna stora olycka klarade sig 7 stycken av planets 8-mannabesättning. Den som förolyckades var David Boweren, färdmekaniker. Han fastnade i planet när det gick ner i ån och drunknade. Piloten däremot klarade sig och kröp upp till granngården, där han blev omhändertagen.

En första utställning gjordes inför 50-års-minnet på Mölndals muséum. Numera finns den fast utställd i ett bergrum i Aeroseum, Göteborg.

HELA AEROSEUM ÄR VÄL VÄRT ETT BESÖK